födelsedagsbarn

Emma.
Hon som alltid skrattar, är glad och skojar.
Hon som twitterstalkar och vet det mesta.
Hon som diskuterar och undrar.
Hon som älskar nutella mer än fisken älskar havet.
Hon som följde med till Frankrike och gjorde det till en av de bästa i mitt liv.
Hon som är min bästa vän.
Hon som fyller år idag.

Grattis grattis grattis Emma!

Läckö slott, Harald Hårfager och Hindens rev

Idag åkte jag, Anna, mamma och pappa till Lidköpingstrakterna för en utflykt! Vi åkte till Läckö och vandrade runt i slottet ett tag, och tog en vända till den kungliga trädgården. Vi begav oss till Spiken och åt efterlängtad mat innan vi snurrade runt med både GPS och karta till vi slutligen hamnade vid en strand vid Vänern där vi badade och hade det härligt. Anna drog en historia om Hindens rev och vi skulle gå ut dit (det är en smal udde rakt ut i Vänern). Det stod på en skylt att det var 2,7 km.. let's just say att det var de längsta 2,7 km jag någonsin gått! Men det var häftigt när vi väl var ute. Hungriga begav vi oss tillbaka till stranden, fikade och satte oss sedan i bilen hem. Otroligt härlig dag!

Tripp trapp trull - finaste kusinerna

Erik, Olle och Gustav från i söndags. Världens goaste kusiner!

Who are we to know how to act, who to be and how to live?

Om du frågar vissa personer kanske de kallar mig präktig, eller kanske pryd.
Frågar du några andra så kanske de kallar mig rolig.
Eller smart.
Tråkig.
Speciell.
Nördig.
Elak.
Pluggig.
Snäll.
Underbar.
Konstig.
Taskig.
Vanlig.
Bra.
Dålig.

Jag vet inte hur jag är, men det verkar som om andra har koll på det åt mig. För vad jag än gör, eller vad någon annan gör, så sorteras man i fack, kategorier. En kollega frågade vad jag lyssnade på för musik och bad mig nämna fem favoriter. Efter de där vanliga tio sekunderna av totalt hjärnsläpp jag alltid får när man ska nämna favoriter (och glömmer all musik jag hört förutom typ smurfhits) svarade jag Håkan, Kent, Oskar Linnros, Daniel Adams-Ray, Veronica Maggio eftersom det är de jag lyssnar på just nu.
"Jaha, du är lite svensk hipster typ" svarade han.
Jaså? tänkte jag men sa inget. Jag lyssnar ju på One Direction, Imagine Dragons, the Beatles och Panda Da Panda och en massvis av andra i en salig blandning.

Hela våren har jag stått på en balansgång där jag väger fötterna mellan den folk förväntar sig att jag ska vara och den jag vill vara eller faktiskt är. Hela våren blev det knasigt och jag sabbade nog en del relationer/dagar/ögonblick men jag förlåter mig själv, även om en del andra kanske inte gör det.

För hur ska man bete sig, när man inte vet vem man är eller vart man vill... men har en idé om vad lycka är baserat på enstaka drömmar?
Om du frågar mig om hur jag är skulle jag svara: förvirrad.
Och om vart jag är på väg: åt rätt håll.

she danced all night to the best song ever / vackra Emma Lundh

ännu en vacker vän vid namn Emma.

growing up to be a real heartbreaker

Igår eftermiddag var mina kusiner hos oss och badade i sjön, åkte på Annas longboard och åt hamburgare. Det var väldigt roligt, för jag har inte träffat dem på länge plus att det var en otrolig sommarkänsla på att kasta sig i sjön från bryggan i vattnet som nu börjar bli riktigt varmt! Gustav fick dock fara till akuten en sväng när han ramlade på asfalten och spräckte ögonbrynet, men innan tog jag dessa bilder på min yngsta kusin, han är allt bra söt.

En sommardröm

skriven på höstterminen i nian, tänkte att jag kunde publicera den såhär i sommartider och kunde inte minnas om den dykt upp på någon tidigare blogg, om du redan läst den får du väl scrolla vidare.

Längs den slingriga landsvägen promenerar en flicka i mitten av tonåren. Hennes steg är lätta och hennes ansikte skiner ikapp med solen. Hon svänger med armarna när hon går och hon nynnar på en lättsam melodi som hon försöker få att passa ihop med fåglarnas glada kvitter. Det långa, mörka håret rufsas om av den lätta sommarbrisen som även får lövträden att viska fram lyckliga löften om kärlek och vänskap. 

 Hennes klänning har samma färg som den molnfria sommarhimlen och hennes ögon skulle kunna smälta ihop med gräset i diket som kantas av daggdroppar. Hon stannar till vid en mindre väg som leder inåt i skogen. Ljuden är mer dämpade och ett rofyllt leende lägger sig över flickans uppspelta ansikte, de friska dofterna får henne att minnas tidiga morgonpromenader, den underbara doften av nybakat fikabröd som picknick på en rutig filt i en ljus glänta.

Nu börjar hon öka på stegen och skuttar nästan upp mot det lilla hus som ligger vid vägens slut. Där finns hennes vän. Hennes fina, fina vän med det glada leendet och de rappa skämten. Huset är rött och de vita gardinerna i det öppna köksfönstret vajar välkomnande. Inifrån hörs glada röster och flickan utanför fylls med en varm känsla i bröstet. Hon hör en klar, stark stämma sjunga från baksidan av huset och vet med detta att hennes vän är utomhus. Flickan rusar runt den vita, lite nötta husknuten för att mötas av en bländande syn som nästan tar andan ur henne.

Trädgården är välskött med de mest väldoftande blommor man kan tänka sig. Deras söta och tunga doft fyller henne och hon fylls av ett lugn inombords, det här är hennes, och hennes väns alldeles egna plats. Vart flickan än vänder sig möts hon av en ny sorts blomma, ännu vackrare än den förra och den lockar med en än sötare doft. Alla regnbågens färger är representerade bland grönskan och utsikten skulle kunna vara tagen ur en vacker oljemålning.  Idyllen är fullbordad med ett fågelbad där några sparvar tar sig tillfället i akt att polera fjäderskruden.  Men ännu kan hon inte se hennes fina och goda vän. Rösten hörs fortfarande klar och flickan fnittrar i iver på att överraska sin vän. Hon bubblar inombords när hon på trippande steg börjar röra sig runt om i trädgården för att hitta sin vän. Flickan håller handen för munnen för att inte ett ljud ska slinka ur hennes välformade, hallonröda mun. Tyst som en näbbmus slinker hon förbi en buske med blommande rosa syrener och deras tunga doft får det att sticka i den nätta uppnäsan. Synen av sin vän får hjärtat att vilja hoppa ur bröstet på flickan. När hon skriker sin väns namn med sin ljusa, uppspelta röst, vänder sig hennes älskade om och hon kastar sig i famnen på sin fina, fina vän. Omfamningen är varm och de håller länge, länge kvar sina armar om varandra. Flickans mun spricker upp och hon lyssnar leende till sin väns röst som sjunger om varma dagar, löften om kärlek och löften om dem.

livet förändras vart jag än går

Igår såg jag och Anna på Känn Ingen Sorg och den var helt fantastiskt bra. De hade vävt in Håkans låtar, hans texter och massor Håkan-relaterade saker på ett superbra sätt och den var helt klart sevärd. Den var sorglig, skrattig och fin på samma gång.

julijobb och vad som hänt sen sist

från finaste Frankrike och världens bästa uppladdning inför jobbmaraton.

När jag slängde i de blå sjukhuskläderna i säcken halv fyra idag var det för sista gången - tills vidare. Jag tror jag har haft världens bästa sommarpraktik, för jag har lärt mig så otroligt mycket av att jobba på sjukhus. Om hur vården går till, om patientkontakt, om livet, om att uppskatta mitt liv och mina nära. Och miljontals medicinska termer, såklart. Glioblastom, fjärilsgliom, metastas, p-glukos, CRP, dialys. I know them all. När jag ska tack och hej till Neuro/Rehab-avdelningen på våning sju var det med klump i halsen samtidigt som jag gick med lätta steg. Kommer sakna sjukhuset, men nu bär det av mot nya äventyr, för på lördag jobbar jag mitt första av 13 pass på Skara Sommarland. Snacka om kontraster. Efter sommarland ska jag ta mig ett otroligt välförtjänt SOMMARLOV.

ett kikhål in en miljonervärld

Emma

Såg en redigeringsvideo Alma gjort och försökte mig på att göra som hon. Det blev inte direkt bra men learning by doing, eller? Stör mig lite på att photoshop elements (det jag använder) inte har kurvor som vanliga photoshop har, tycker det är svårare att få till färgerna på bilderna utan det. Hur som helst: inser att jag borde jobba på mina redigeringskunskaper och faktiskt ta tag i alla bilder från Frankrike och göra något med dem!

hela världen är så underbar